Skolevent och danspresentation

I fredags var det ett skolevent med jultema i mina värdbröders skola som halva familjen följde med på. Fyra av de åtta utbytesstudenterna här i Santo Domingo går på den skolan och både jag och Lu (utbytesstudent från Schweiz i min skola) var också där så vi var sex utlänningar totalt. Vi möttes upp där på skolan och tittade på uppträdandena tillsammans med deras vänner och dansade runt och sjöng lite vi med. De av oss som gick på skolan uppträdde också vilket var roligt att se. Varje klass representerade julen i olika länder. De hade faktiskt med Sverige och då hade de med en luciasång som jag sjöng med i under hela uppträdandet.

Nåt som var roligt är att jag sprang in i en kille från min danskurs där också för han hade gjort två utav koreografierna som eleverna dansade till. Han är väl typ lika gammal som jag men redan framgångsrik. Sen i ett annat uppträdande som inte bestod av eleverna insåg jag att en av de två som stod på scenen var min danslärare. Jag tittade ganska mycket på just henne utan att veta vem det var för hon dansade bäst innan jag förstod att det var hon. Jag visste inte att hon skulle vara där så det var en överraskning!

I söndags hände det spännande saker också. Vi i dansen hade nämligen en presentation i en av de större parkerna i min stad. Det var inte bara vi som skulle uppträda utan vi hade tre koreografier under lika många olika tillfällen under eftermiddagen. Jag var exakt hur nervös som helst och vaknade på morgonen med spända muskler i hela kroppen. Vi skulle komma förberedda med smink och jag varken har smink eller kan sminka mig så jag kontaktade en tjej från dansen och frågade om hon ville hjälpa mig. Det kunde hon så jag fick hjälp med det i hennes hus och sen åkte vi till parken tillsammans med hennes bror (som också dansar) och hennes moster (eller faster, vet inte riktigt). Skönt att inte åka dit själv också!

Det blev en del väntande före och mellan alla framträdande. Jag var som sagt väldigt nervös och kände mig inte alls bra så jag presterade väl inte helt klockrent. Gjorde lite misstag och glömde bort steg. Framförallt den andra dansen kändes mindre lyckad då jag befann mig längre fram på scenen när jag gjorde fel. Då kändes det ganska jobbigt att det fortfarande fattades ett uppträdande för jag hade inte lust att göra bort mig mer. Men mina fina vänner peppade mig och det gick och kändes mycket bättre när vi väl dansade.

Sen följde jag med några i dansen (och en av utbytesstudenterna som verkar ha nåt på gång med en av tjejerna) och åt pommes. I den situationen kände jag mig så himla nöjd med att vara där. Kände mig så tacksam och glad över att kunna vara en i gänget också och inte bara nån man drog med för att man kände sig tvungen. Trots att det kändes dåligt att jag gjorde fel i dansen så är jag jätteglad över att jag var med. För det är av obekväma situationer man växer och utan dem skulle jag nog inte känna mig helt nöjd med året.

Skoleventet

"The Santo Domingo Squad", fattas dock två utbytesstudenter som också bor här 

Min danslärare till vänster

Efter första dansen

Efter andra dansen

Några från dansen. Diana, halvt bakom mig, hjälpte mig med sminket. Klädseln tillhör förövrigt den sista dansen.